Torsdag.

Dåså, det var den bilen. Mer kan jag nog inte säga. Allting gick så fort. Ju mer jag tänker på det, desto sämre mår man. Ja, jag ska inte klandra mig själv och det finns nya bilar. Alla säger det och man blir bara mer irriterad för varje gång nån säger det. Tänk om något allvarligare hade hänt. Det är svårt att beskriva hur jag kände när Elin hängde där upp och ner.
Jag säger bara att vi har haft sån sjuk tur. Jag är glad att vi lever än men ska sanningen fram så är jag sjukt besviken över min bil. Helt totalt sönder. Kan inte sova om nätterna heller, är svin trött men det enda man kan göra är att ligga och tänka tillbaks.
Så jag säger bara, håll era ögon på vägen. Det går sjukt mycket fortare än ni anar när det väl sätter igång.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: